Lilla T har ju burits mycket i sjal och sele sedan dag ett, och här kommer en hel kavalkad av bilder, en hyllning till bärandets ädla konst...eller nåt.

Dessa bärdon har gjort enorm skillnad för vårt föräldraskap och har underlättat vår vardag som trebarnsfamilj på ett helt fantastiskt sätt. Någonstans tycker jag synd om alla de som aldrig upptäcker hur bra det är att bära sitt barn i sjal och/eller ergonomisk sele, eftersom de helt enkelt inte vill prova. Jag förstår mycket väl att inte alla kan eller vill bära sitt barn (mer än i armarna eller möjligen som nyfödd i "traditionell" Babybjörnsele) men jag har svårt att förstå att man inte ens är nyfiken eller kan tänka sig att prova. Ser det verkligen sååå töntigt ut?

Kanske kan dessa bilder fresta litegrann i alla fall?


Min första knytning fixade jag på BB, dagen efter T föddes. Sjalen är en svart Moby Wrap. På andra bilden är T tre dagar gammal och vi sjalar utomhus för första gången.


Vår andra trikåsjal, en ljusblå Pikku Ruu.


Vår första vävda sjal, Didymos Iris 4,7 meter. Älskad! Har nu bytts ut mot en likadan fast 5,2 meter lång, Den nya Iris ska sparas till barnbarnen!


Hoppediz Dublin 4,6 meter var för sträv och svårknuten, den hade vi bara en vecka.


Calin Bleu Gauze, den släta varianten i färgen körsbär. Mjuk, fin och tunn sommarsjal, en favorit. Såldes efter ett halvår, vilket jag ångrar.


Bärabarn Druvor knytsjal, syddes senare om till ringsjal.


Ergo New Generation, färg svart/cranberry. Superbra ergonomisk sele. Gör sig egentligen allra bäst med barnet på ryggen! Byttes senare ut mot en likadan fast i denim.


Easycare Hav. Dyrast! Bra, men inte bättre än Iris. Såldes efter ungefär fyra månader.


Ergo NG Organic Denim. Den högra bilden är tagen då lillkillen hade vattkoppor. Används fortfarande dagligen! Nu när han väger tolv kilo och är sexton månader bärs han dock mest på ryggen. Även N, fem år, är lättburen i denna!


Jacka för två! Suzes Kinder Coat heter den. Jag tyckte den var bökig att ta på sig med barnet på ryggen utan hjälp, så jag sålde den efter ett tag.


På väg hem från Lekslottet blev N (som sjalade dockan Meya) trött i benen. Upp på ryggen med lille T och N fick åka vagnen resten av vägen hem.


En BB-slen Papaya var vi också tvugna att prova några månader. Såldes sen eftersom vi mest bär i Ergo och Iris.


Hemmasytt: Ringsjal av tyget Jennie från Jysk, bärpåse av en fleecefilt från Rusta, Mei Tai av denim från ett IKEA-sofföverdrag köpt på fyndavdelningen, och långsjal av tyget Pearl från Jysk. Även två Bära Barn knytsjalar som fått ringar påsydda. What can I say, det är ju kul att pyssla!


Min senaste hemmasydda Mei Tai. Den är som en bärsele som man knyter, funkar lika bra på ryggen som på magen. 


Stora A vill gääärna prova att sjala lillebror.


Och mittemellan-N gillar att sjala dockorna Skrållan och Meya.

Vill du läsa mer om att bära i sjal eller ergonomisk sele? Kika in på Sjalbarn.se Där finns ett supertrevligt forum, bilder på olika sjalar, knytinstruktioner och mycket annat.

Idag har pappa J och morfar R snickrat staket så att lille T inte ska kunna rymma ut på gatan. Bilar och bussar är nämligen väääldigt lockande just nu. Som en bonus kanske vissa grannbarn slutar springa över vår tomt på väg till parken, det vore ju rätt skönt. Det finns ju liksom ingångar i tre av parkens fyra hörn, varför springer "alla" genom vår tomt då? *gnällkärring* Nu kanske även våra buskar får chansen att ta sig.

 

Sen så var vi och fikade på Sturehof, det var supermysigt. Alla barnen ville bada men 1) det finns ingen badstrand där, bara båtbrygga 2) vi hade varken badkläder eller handdukar och 3) det blåste lite för kallt. Men känna på vattnet med både händer och fötter fick de i alla fall göra. Får se om det blir något bad i sjöar den här sommaren...

Idag småshoppade jag litegrann innan jag åkte till jobbet (började kl 15). Det blev en turkos/vit softshelljacka till mig från Stadium. Pappa J fick en grön Championtröja och ljusblå Nikekeps. Tjejerna varsitt nattlinne från Po.P.

Sen var det kaos på jobbet. Det är så trist när folk köpt dyra grejer och så saknas delar i kartongen. Hade två sådana ärenden samtidigt idag med helt olika varor från olika leverantörer - hur stora är oddsen liksom? Förstår att kunderna blir besvikna. Förövrigt är det synd att precis alla vill ha hjälp samtidigt och sen går det långa stunder emellanåt då vi har helt tomt på kunder. Känner mig lite otillräcklig ibland. Nu ska jag nog sova.

Tyvärr ville eller kunde lilla kissemissen inte äta från adoptivmamman, trots att hon försökte dia henne. Lillan blev allt svagare. Jourfamiljen tog henne till veterinären men hon började krampa och de kunde inte rädda henne. Hon dog av lunginflammation sent i eftermiddags, lilla gumman. Antagligen hade hon dragit på sig den redan när hon upphittades så nedkyld. =( Nu är vi ledsna och kommer alltså inte att bli någon kattfamilj, det var ju just denna lilla katt vi ville ha, inte vilken katt som helst. Sov gott lilla Kattis.

Barnen i Familjen Majabaja hittade en liten liten nyfödd kattbebis på gatan i sitt radhusområde igår. Den var övergiven, hade navelsträngen kvar och låg i en blodpöl. Ingen kattmamma syntes till trots att de frågade runt i området. Idag hade vi äran att träffa den lilla. En alldeles underbar liten pälsboll, nu en dag gammal. De har eventuellt hittat en adoptivmamma som kan ta sig an den lilla, om hon accepterar den som sin, men senare kommer lilla Kattis att behöva ett varaktigt hem. Vi funderar på att adoptera henne om allt går bra. För vem kan motstå en sån här gosing egentligen?


I händerna på A, åtta år.


I händerna på samma åttaåring.


Blivande adoptivpappan (?) matar med ersättning i nappflaska.

Problemet är att vi inte vet nånting om katter och framför allt inte om kattbebisar. Jag har aldrig haft nån katt och egentligen aldrig tänkt att skaffa någon heller. Samtidigt behöver ju den här lilla kissen verkligen ett hem, och ja, kärlek uppstod ju vid första ögonkastet. Ska vi ta oss an detta lilla liv? (Förutsatt att allt går bra med henne förstås...)

Pappa J gick på semester i måndags och numera råder ombytta roller hemma hos oss. Det går oväntat bra, både för J hemma med tre barn och för mig att jobba fast jag inte är van. Idag gjorde jag mitt första 10-till-19-pass sedan lille T föddes. Det är lång tid att jobba. Och att stå/gå nästan utan rast. Trött i fötterna, fullt i tuttarna, saknar bebis som jag inte är van att vara ifrån. Skulle behöva semester (ha ha). Hur som helst, det är därför jag inte bloggat så mycket. Tror jag. Eller så är jag bara lat. Tröstar mig med en sprillans Maclaren Quest som jag var tvungen att köpa inför kryssningen vi bokat in på söndag. *ser fram emot*



Tjejerna ska inte med på kryssningen, de ska åka till Gotland med mormor och morfar på lördag och sova borta på hotell två nätter. Känns konstigt, dels är det första utflykten med övernattning utan oss föräldrar, och dels har lilla N, fem år, bara sovit över hos mormor en natt i taget tidigare. Men det ska nog gå bra, jag är säker på att de får riktigt kul. Och jag är lika säker på att vi andra får roligt på kryssningen på söndag. Barnfritt blir det såklart inte, lille T är ju med, men förhoppningsvis relativt tjatfritt, han säger ju mest "Äääh ääääh dääääh mamma pappaaaa" än så länge.

Har just haft ett kärt återseende, en helt underbar film som vår lilla N älskade som ettåring men som sedan togs bort från nätet, har tydligen återuppstått! Jag måste nog dela med mig av länken: Bamsefilmen!

Härligt med sommar, jag var tvungen att gå ut och fota medan lillemannen sov, trots duggregnet.


Det verkar vara ett bra år för björnbär. Vi köpte denna buske på Bauhaus ganska sent förra året. Fick då ett fåtal bär. I år är busken över metern hög. Den började blomma för någon vecka sedan och nu har vi massor med fina små kart!


Även tomaterna tycks trivas i år! Tre små buskar köpte jag på torget i Södertälje i våras. Alla tre har utvecklats mycket fint och är nu fulla av både blommor och små och stora tomater. Jag tror att sorten heter Totem, men jag kan ha fel.



Fast det roligaste och godaste tycker jag ändå är våra amerikanska jätteblåbär! Till storleken är de lite mindre än jag förväntat mig, men oj så söta och goda de är! Än så länge har vi bara kunnat plocka ett tiotal, men den som väntar på något gott...

Jag hade även tänkt visa upp mina kryddor, örter och vinbär, men här tog batterierna i kameran slut så jag fick låna fjärrkontrollens batterier för att kunna ladda över dem. Memo to self: Skaffa laddningsbara batterier.

Nästa år blir det jordgubbsland för att köpa Ikeas ampelgubbar var som att kasta pengarna i sjön.

Tack och hej.

Idag gör jag mitt första försök: EFIT


8.00 Rise and shine! T vaknar och ställer sig genast upp vid sänggaveln.


9.00: Sex små tänder borstas medan mamma står i duschen.


10:00: Storasyster A har vaknat och sätter på TV:n.


11.00: Jag kommer på att jag inte har något bildbehandlingsprogram. Behöver ett för att kunna göra bilderna till EFIT lite mindre. Inte går det snabbt med Sveriges billigaste bredband inte.


12.00: Kompis/svägerska A och kusin V kommer på besök! Fika med kanelbullar som vi bakade och frös in i förrgår. Trevligt!


13.00: På väg till Willys för att köpa schampoo och tvättmedel. Fotograf är stora A, åtta år.


13.20: Lille T tröttnade visst på att handla. Stora A fotograferar igen.


14.00: Lunch hemma. Färsk spenat- och ricottafylld tortellini. En klick krämig ostsås, parmesan och bladpersilja till. Mamman och lille sonen tyckte i alla fall det var rätt gott...


14.36: Nedhämtningen är äntligen färdig! Som sagt, inte går det fort inte...


16.00: Efter måååånga varv i på grusvägen runt områdets lilla park, i spöregnet, somnade han äntligen.

*här borde vi ha ett ljudklipp*
16.29: Skrik, bråk, slagsmål och smäll i dörrar. Två envisa tjejer bråkar om datorn (som mamma just plockat bort). Undrar hur de blir i tonåren? Tur i alla fall att lillebror sover ute i vagnen.


17:00: Liten T stortjuter ute i vagnen. Kommer in och somnar om efter lite tutte.

18.00: Liten T har vaknat. Mamma D lagar mat med liten T på ryggen i Didymos Iris bärsjal.
19:00: Ätit middag: Hemmagjorda hamburgare med couscous. Mitt i middagen kommer svägerska/kompis A, svåger/barnens farbror D och kusin V på oväntat besök. Trevligt igen!
20.00: Pappa J kommer hem.
21.00: Mamma D klantar sig så alla bildbevis för ovanstående klockslag raderas ur kameran.


21.05: Mamma D lägger ut klockslagen utan bilder. Fotograf är pappa J.


22.00: Lille T somnar hos mamma D.


23.00: Storasystrarna, Lille T och pappa J sover uppe på övervåningen. Mamma D hänger dagens andra tvättomgång. Idag har vi kört den blå och delar av den gröna skalan tygblöjor. Visst är de vackra? ;-)

Sen är det godnatt!

Nu har jag fixat en ny blogg, lessnade på den gamla och inte allt för flitigt uppdaterade bloggen jag sporadiskt skrivit sedan i vintras. Den här bloggen ska nog mest handla om vår familj. Jag som skriver är mamma D, 27 år föräldraledig studerande och extrajobbare i en butik som säljer barnartilkar - allt på en gång, fast egentligen inte samtidigt. Jag är gift med pappa J, nyss fyllda 30 år, som jobbar som väktare och som även har scoutledarambitioner. Vår äldsta dotter A är åtta år och ska snart börja i tvåan, mellanbarnet N är fem år och ska snart påbörja sitt sista år på dagis och minstingen T är snart ett-och-ett-halvt och ska förhoppningsvis inte behöva börja på dagis any time soon.

Vi är ägare av en förortsbostadsrättsvilla, men innehar varken bil eller körkort. Vi är miljö- och naturintresserade, sjalbärande tygblöjeanvändare med ett  ganska nyvunnet intresse för ekologisk och vegetarisk matlagning. Dock är vi inte vegetarianer på riktigt och inga sådana ambitioner finns egentligen heller, åtminstone inte för tillfället. Att resa är kul, men jobbigt och dyrt med tre barn varav en vild ettåring. Inte heller är det särskilt snällt mot moder jord, så bloggen kommer antagligen inte att innehålla några reseskildringar, åtminstone inte av några längre resor. Detta är alltså bloggen om och av vår familj. Välkomna.